Pang bom krasch!

Jag har nu tvingats ge upp mitt projekt "Rädda huset". Jag ignorerar helt enkelt de numera svaga ropen på hjälp, även om det är med tungt hjärta. Vid en något närmare titt på mitt tilltänkta renoveringsobjekt fick jag lov att se mig som besegrad. Om man säger så här: Planlösningen var mycket öppen och huset hade skylight. 3 våningar men bara ett täckande golv, de andra golven fick man nog beträda på egen risk. Det var där den öppna planlösningen befann sig.
Men jag är inte den som låter mig slås ner av det här! Nej, nej, nu smider jag nya planer. Tror att det skulle kunna bli riktigt lyckat. Håll i er.

Vi ska ju självklart köpa en gammal timmerstomme och bygga upp den igen på en ny, fin tomt.

Fi faen vad påhittig jag är. Jag ska nu börja kalkylera på vårt nya projekt. Tror det blir super det här.

Forskning pågår

Japp, då har den börjat. Besattheten. Jag har nu letat runt på allehanda sidor på nätet och läst på om byggnader och byggnadsvård. Jag är helseriös. Vet till och med hur man renoverar timmerstugor och vad man ska använda för isolering i en gammal torpargrund. Jag säger ju det, jag är skitseriös!
Idén håller på att säljas in hos mannen också, han är något mindre entusiastisk än jag i denna fråga. Har dock fått honom att ta reda på vilka ägarna till detta magnifika renoveringsobjekt är. Vi tror oss veta detta. Nu måste jag bara få honom att kontakta dessa också. Gärna inom en snar framtid, innan jag hinner planera kökets utförande och andra smärre inredningsdetaljer för att sedan bli besviken över att det inte går att göra något åt mitt fina hus. Mitt vackra, fina hus.
Min förhoppning är att huset har en timmerstomme, stabil och bra, och att den är finfin trots årens slitage. Varför skulle inte jag kunna få ha tur nån gång!?

HUSET!

Jag har hittat HUSET. Egentligen hittade jag det för flera år sedan, men det är först nu som jag verkligen förstår att jag vill HA det. Otroligt stort, otroligt fint. Med vackra fönster och dubbeltrappa. En gammal lanthandel. Jag är kär! Det är bara några små bekymmer.

1. Några fönster är trasiga.
2. Fasaden är rutten/sönder.
3. Tomten måste röjas.

Och så kommer vi till den sista punkten:

4. Huset har stått tomt i en 30 år sisådär.

Detta kan skapa ett smärre problem i fråga om renoveringen. Till exempel kan stommen vara genomrutten. Det vore inte bra. Eller så är hela huset fullt av mögel. Det vore inte heller bra.
Ett litet bekymmer är också att vi inte vet var ägarna finns, det kan ju också bli lite vanskligt om man skulle vilja titta på det. Men jag vill ha det! Jag vill, jag vill, jag vill. Jag ser framför mig hur det skulle se ut om det gick att göra i ordning (målat i ljust ljust gult och med nytt tak av rött tegel och nya fönster i gammal stil), ser ungarna leka på tomten. Huset ropar på mig. "Hjälp mig, hjälp mig", säger det. "Jag vill inte rivas, jag vill bli fin igen".

Ja just ja, en punkt till:

5. Folk skulle faen inte tro vi var kloka om vi skulle ge oss på en sån omfattande renovering.

Upprinningen

Inte ens 3 veckor kvar i skolan. Det börjar lida mot sitt slut. Känner mig inte alls klar. Det löser sig förhoppningsvis.
Här hemma är vi sjuka. Jag har ont i halsen, mannen är dålig. På plussidan ligger det faktum att man då kan skylla på att man behöver äta glass när man är sugen på nåt.
Annars är det som det brukar vara. Hemmet är stökigt, renovering pågår och så vidare och så vidare.
Dags för Mors Dag på söndag. Då önskar jag mig en resa till Grekland, ny garderob, en schysst bil och ett stort hus. Och en tvål. Tror det är störst chans att jag får det sistnämnda faktiskt. En "Savon de Marseille" från Compagnie de la Provence vore trevligt. Skulle pryda mitt handfat fint. Och så kanske den luktar gott också.
Jag är så less på att bo i lägenhet att jag häromdagen föreslog att mannen skulle vara tjänsteledig från jobbet i ett halvår och bygga ett hus åt oss. Det blev inga stående ovationer. Jag som tänkte att jag hittat en superlösning på vårt boendeproblem. Fy fan, ingen uppskattar mina idéer.

Burkar

Golvet är i alla fall lagt nu. Det blev jättefint. Tycker nu att det var värt mödan på Ikea. Nästan, i alla fall. Nu återstår bara städningen. Och pimpningen. Lexingtonförklädet och tillhörande grytvante och kökshandduk hönger på sin plats på krokar på den nymålade väggen. Lexingtonkudden som jag fick i julklapp ligger fint i kökssoffan. Ställde mig i dörröppningen och tittade igår kväll. Såg ut som ett jävla katalogkök. Skittråkigt. Därför har jag nu köpt jättedyra plåtburkar som jag kan ha stå på vår bardisk för att bryta tristessen. En Marimekko och en "Boîte du thé". Så jäkla supernice. Och så ska jag glädja mannen när han kommer hem lite senare och visa honom att jag ställt fram han skitfula kaffeburk med knäpplock. Den behövdes för att "skita ner" köket lite.
För övrigt ska jag ha aloe vera-party idag. Jag ska innan det hinna städa undan allt och dessutom måste jag baka bullar. De måste bli goda också. Ibland känns det som om jag är lite tidsoptimist faktiskt.

Aldrig mer

Idag gav jag mig iväg på en tripp till Ikea. Tog med mig en snart tvåårig tralltomte. Såg fram emot att komma hem med sprojtans nytt golv att lägga in i vårt nymålade kök. Tralltomten sov i bilen. Jag spelade musik. Superskönt.
Väl framme gick vi raka vägen mot restaurangen för att äta lunch. Köpte köttbullar till tralltomten för alla barn gillar köttbullar. Köpte kyckling med pommes frites och cole slaw till mig själv. Vet inte varför för jag gillar egentligen inte pommes frites så där värst. Tralltomten åt en halv köttbulle och en halv, mycket torr, macka. Sen åt hon upp hälften av mina pommes frites. Själv åt jag inte upp min halva med pommes. Tralltomten tjatade dessutom till sig en delicatoboll i kassan. Den åt hon upp minsann. Sen började arbetet.
Sju paket laminatgolv+underlagsmatta skulle släpas på en lastvagn till kassorna samtidigt som en barnvagn skulle rullas. Laminatgolv är tydligen ganska tungt ändå. Sakta men säkert tog vi oss framåt. Barnvagnen framför lastvagnen och så putta funkade bra på raksträckorna. I övrigt var denna teknik helt värdelös. Jag fick nog och lyfte upp barnvagnen på golvpaketen uppe på lastvagnen. Folk tittade mycket märkligt på mig. Tralltomten gnällde och var väldigt brydd över att vagnen stod på en vagn. Ville hoppa ur. Jag tog mig igenom folkhoparna med huvudet högt och låtsades att jag var en otroligt självständig och självsäker kvinna med parollen "Kvinnor kan" surrandes någonstans i bakhuvudet. Folk stirrade. När vi nådde kassorna lyfte jag ner barnvagnen på golvet igen. Två tjejer tittade på tralltomten och log. Alla tyckte inte att jag var dum i huvet. Ute kunde jag dra lastvagnen bakom mig samtidigt som jag sköt barnvagnen framåt med vänster hand.
Jag hade gjort plats i baksätet för mina golvpaket. De var två ynka centimeter för långa för att få plats i baksätet. Tralltomten sjöng om Per Olsson i framsätet. Jag stånkade och svettades för att få in sju golvpaket på höjden i baksätet. Fick bångla in dem på tvären och sedan resa upp dem mot ryggstöden. Mitt emot stod en bil med en karl i framsätet. Han tittade roat på. Den jäveln.
Golvpaketen är i alla fall hemma nu. Men jag gillar inte laminatgolv längre, har tappat lusten att lägga det.

Love is in the air

Cheferna har varit ganska snälla med mig idag. Antagligen blev de lite vänligare inställda när jag inte tog ut hela semesterdagen utan faktiskt kom för att jobba sovande natt till klockan elva. Min kollega tog morgonpasset, trots sjukdom. Starkt jobbat. Det ställs orimligt höga krav på att man ska vara aktiv på jobbet trots feber och förkylningar, vi har inte rätt till sjukdagar tyvärr.
Klockan elva var jag åter vaken på jobbet för mitt dagspass. Kollegan tog ledigt i någon timme på eftermiddagen. Jag var själv på jobbet med högsta hönsen. De skrek på mig. Orkade inte säga ifrån. Tog fram två glassar i ett försök att blidka dom. Det funkade ett tag.
Vice VD har en förmåga att påbörja arbeten men inte slutföra dom. Kan vara oerhört frustrerande. Jag är då också undanplockare och städare. Tror vi behöver fler vikarier, ska sätta mig ner och klura och kontakta möjliga sökanden, intresseanmälningar välkomnas glatt.

I varje fall hade jag en otroligt rolig och trevlig ledighet. Förferre hos bästaste M och utgång. Befann oss helt plötsligt bland en massa dansande människor med drinkar i händerna. 18-åringar var klart överrepresenterade. Men i alla fall: Skoj skoj skoj.

Att föra till anteckningsboken:
Glass funkar bra som muta
Det räcker faktiskt med en White Russian
Tequila Rose ska drickas med måtta, likaså Apple Bacardi

Ledigt

Jag lade in om en semesterdag här i veckan. Den går av stapeln idag. Mina chefer uppskattar väl inte riktigt att jag ska vara ledig, särskilt inte eftersom min kollega är sjuk och väldigt trött. Det är synd om honom, mycket synd om honom. De uppskattar inte heller att jag antagligen inte är tillbaka på jobbet förrän i morgon bitti, annar jobbar ju jag dubbelpass på helgerna, både dag och natt, för det mesta. De straffar mig genom att ideligen skrika och gapa och har till och med börjat gräla med varandra om vem som ska bestämma över mig. Grälet är i skrivande stund inte löst, men bordlagt.
Det jag kan bli irriterad på är väl att cheferna ofta använder en stor del av min lön för sina privata nöjen och behov. Mycket av mina intjänade pengar går åt till att hålla dem glada, nöjda och tillfredsställda. Jag tycker de borde vara lite mer frikostiga med semesterdagarna, så mycket av min tid som jag lägger ner på jobbet. Tycker det är orättvist att min kollega inte blir behandlad på samma sätt, han får fler semesterdagar än jag. Dessutom måste jag ofta göra även hans jobb. Ibland funderar jag på att sluta men jag har skrivit på ett kontrakt som löper på 18 år. Det är alltså 16 år kvar på detta krävande arbete. Jag hoppas på att cheferna kommer till reson och börjar se på mig med respekt, tar in vad jag säger och går mig till mötes.

Sköna söndag

Jag är uppe med ligisterna medan mannen ligger och snarkar i sovrummet. En ganska lugn morgon ändå, de har bara blivit osams en gång. Än så länge. Sovrummet svämmar över av smutstvätt. Den väller ut ur garderoben som vi har tvättunnan i. Ingen tvättid förrän tisdag. Kul.
Förra veckan roade jag mig med att skriva två prov, varav det ena var på elva kapitel. Hur faen kommer man på att man ska tvinga de stackars eleverna med att skriva prov på elva kapitel på en gång? Onödigt, tycker jag. Men det gick nog okej ändå.
Annars roar jag mig med att försöka vinna resor på diverse sajter som bedriver tävlingar just för tillfället. Det går inget vidare, men jag försöker. Jag tycker jag är skitbra på att skriva ramsor, men det verkar inte en endaste jury hålla med om.
Vår balkong är snart helt rensad och vi ska lägga på en sån där grön, luddig matta. Hrrm. Men det blir nog skönt för fötterna iaf. Igår var vi och införskaffade ett bord med stolar till tjejerna. Det följde med ett parasoll och hela det färgglada setet går i blått, rött, grönt och gult. Balkongen ser ut som ett jävla tivoli. Men vad gör man inte för att barnen ska få lite mysigt!?