Hopplöst

Jag får panik på det här snart! Mina barn är sjuka och sjuka... och sjuka. Stackars minstingen håller på att hosta lungorna ur sig här i soffan och har såklart jättesvårt att sova. Tycker så synd om henne. Hon fick lite mer astmamedicin och nu sover hon ju i alla fall. Hon var riktigt ansträngd i andningen förut, lite otäckt :-(.

I alla fall har vi varit på dagis idag, jag och mannen, och pratat med fröknarna och tittat runt i lokalerna. Och så insåg vi hur tryggt det har känts med dagmamma. Ett hem, bara 5-6 barn, 1 "fröken"... Här ska ungarna samsas med en hel massa andra barn! Men det blir nog bra, det blir nog bra... En liten besvikelse var dock att de inte hade satt upp kort ovanför krokarna, det var ju jag helt inställd på. Ja herregud, man råkar ut för små besvikelser varje dag, konstigt att man överlever.
Sen kommer vår gigant till 1,5-åring slå omkull sina små lekkamrater som små bowlingkäglor när hon dundrar igång. Stackarna är ju små som lilleputtar jämfört med henne! Jag kommer få lyssna på historier varje dag om hur hon har lekt KingKong med de andra barnen. Jag kanske ska sy på nån lapp på hennes tröjor där det står nåt om "get out of my way, i'm a bulldozer". Då har jag i alla fall varnat.